Brev: DEL 1 Sist jag blödde näsblod
Först vill jag än en gång tacka Dig för att Du hör mina böner och besvarar dem! Jag vill berätta för Dig hur tacksam jag är för allt Du gjort - att jag som inte ens är värdig Dig kan ropa på Dig.
Sist jag blödde näsblod
Jag vill skriva ännu ett brev till Dig och jag hoppas att mitt brev ska visa Dig en liten, liten del av hur ångerfull jag är, att jag än idag skäms när jag ser tillbaka.
Jag vill att Du ska veta att jag skulle aldrig göra något sådant igen, ja, låt mig istället få döden smaka än att ramla i samma synd igen.
~
Förra året, strax innan sommarens sista dagar satt jag och Bästa syster i köket. Jag hade precis kommit hem efter jobbet, Du vet hur trött och sliten jag brukade känna mig då - men det ger mig inte rätten till att handla så som jag gjorde.
Bästa syster ber mig snällt att hjälpa henne med en andlig text som hon skulle skriva till UI (här är texten hon skrev) och jag som är intresserad av att skriva och har lärt mig hur man lägger upp en text tycker alltid att det är roligt när andra ber om min hjälp.
Jag berättade lite nonchalant och kort hur hon skulle gå till väga, tydligen så räckte det inte för hon fortsatte att ställa frågor, frågor som jag redan hade svarat på. Jag blev väldigt irriterad för att hon inte hade lyssnat på mina svar första gången och jag började höja rösten.
Jag kommer ihåg hennes blick, hon behövde min hjälp: "Snälla, jag vet verkligen inte hur jag ska börja, säg bara hur jag ska börja, jag är redan sen med texten och jag måste skicka in den ikväll".
Jag tänkte på hur jobbig hon var och kollade argt på henne och gav ifrån mig en väldigt högljudd suck och sade högt: "Jag orkar verkligen inte, jag har sagt flera gånger hur du ska göra!"
I samma ögonblick, började jag känna att näsan började rinna. Bästa syster kollade på mig med stora ögon och sade: "Du blöder, du blöder näsblod".
Jag kollade på henne och tänkte: Den meningen har jag inte fått höra på länge. Mina fingertoppar rörde näsan. Jag såg blodet och då slog det mig. Jag kollade på mina händer som var fulla av blod och höjde blick till Bästa syster. Hon sa inget, hon rörde inte en enda muskel. Jag kände en enorm fruktan och förstod exakt vad som hade hänt. Hon var så mycket högre än mig, jag såg på henne med rädsla och sprang ifrån med ännu större rädsla.
Jag visste vad som hade hänt - hon hade ingen aning...
Fortsättning följer
DEL 2 Forts hittar du här: klicka!
Kommentarer från er söta läsare.Kära Gud.
Jag vill till dig säga tack, jag vill till dig säga ära åt dig vår Herre. Men jag vill till dig också säga Herre Jesus Kristus förbarma dig över mig syndare. Ty jag är den minsta lemmen i dig. Min äldre syster ser upp till mig när jag ingenting gjort. Hon säger "Se hur långt du har kommit". Fader öppna mina ögon och låt mig ta mitt första steget på din smala stig ty jag är inte där längre utan jag föll från din famn. Jag längtar fortfarande till dig, den glöden har aldrig släckts. Fader förlåt mig nu för att jag inte gav tid till henne. Att jag inte brydde mig om vad hon ville visa mig. Fader jag ropar till dig, hör mig! Det är endast du som kan förlåta och det är till dig jag söker förlåtelse. Annars kunde jag lika gärna gå in till henne rum nu och be henne om förlåtelse, men det var mot dig jag syndade och sårade. Åh min Fader, åh min Herre, åh min Ande, ta mig tillbaka dit jag tillhör. Varför kan jag inte leva med dig nu? Varför kan jag inte prisa dig i evighet från och med den här stunden. HERRE mitt hjärta törstar mätta mig med din kärlek och nåd. Min syster är jag stolt över. Hon har kommit otroligt långt i din väg, omfamna henne och fortsätt. Hon ligger före mig nu, och hoppas att vi tre kan gå hand i hand till dina portar. Konung, låt inte min andra syster känna sig förödmjukad. Utan låt henne smaka dig också så att hon också kan känna sig att hon har dig vid sin sida och tar sig fram på den rätta vägen, sanningens väg, din väg. Från djupet av mitt hjärta ber jag dig Herre du stora Oändligheten låt hela min familj, alla mina vänner frälsas i din sons nåd. Låt den underbara heliga Anden verka i dessa underbara lamm. Låt oss dela kunskapen om dig Herre och din kärlek. Herden är du, sköt om oss och älska oss så att vi genom dig gör detta för våra medmänniskor och fiender. Herre jag älskar dig idag också. Det är viktigt för oss att säga det och handlar därifrån för att det är det livet går ut på.
"Om du inte kan sova, räkna inte fåren, utan tala med Herden istället."
Jag väntar på en fortsättning. Jätte fint skrivet och väldigt intressant. När kommer fortsättningen? Guds frid.