du ser väl att jag här fortfarande känner mig övergiven och i ångest och att jag alltid behöver tröst.

Var alltid nära mig som en vän är framför andra vänner.

Kom med mig på alla vägar och lämna mig inte åt mig själv vid något enda steg som jag ska ta.

Dra mig mer och mer undan från sinnenas förströelser, världens vimmel och oro.

Vaka, Herre, över min tros späda liv, så att jag aldrig villas bort från dig.

Låt mig dag för dag bli mer förtrogen med dig, så att jag allt bättre lär känna ditt sinnelag.

Om du för mig in i lidandets öknar, så följer du med. Jag kan tryggt gå dina förunderliga väga, för de slutar i godhet och välsignelse. Och dem som du vill lyfta upp till din härlighet, dem för du först ned i lidandets dalar.

Amen.