Matt 25
Liknelsen om de tio jungfrurna
1 Då skall himmelriket liknas vid tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. 2 Fem av dem var oförståndiga och fem var förståndiga. 3 De oförståndiga tog sina lampor men tog ingen olja med sig. 4 De förståndiga tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. 5 Då nu brudgummen dröjde, blev de alla sömniga och somnade. 6 Vid midnatt hördes ett rop: Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom. 7 Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. 8 De oförståndiga sade till de förståndiga: Ge oss av er olja! Våra lampor slocknar. 9 De förståndiga svarade: Den räcker kanske inte både för oss och för er. Gå i stället till dem som säljer och köp. 10 Men när de hade gått för att köpa kom brudgummen. Och de som stod färdiga gick med honom in till bröllopsfesten, och dörren stängdes. 11 Sedan kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! 12 Men han svarade: Amen säger jag er: Jag känner er inte. 13 Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag ellertimme han kommer.

Hm.. jag undrar.. är du den förståndiga eller den oförståndiga? 
Vad är det Jesus vill säga oss genom denna liknelse?
Jo, att vi alltid måste stå redo för att möta Herren, vi vet ju inte när domedagen kommer. Och då stunden är inne vill vi väl vara redo för att ta emot Jesus?
Alltså, brudgummen föreställer Jesus och bröllopsfesten liknas himmelriket. Att de tio jungfrurna somnade betyder att vi människor kommer att dö men på domedagen kommer Jesus (brudgummen) att återvända och då kommer alla döda (de sovande jungfrurna) att vakna upp igen. Så att dem som har trott på Honom kommer att få evigt liv, det vill säga få stiga in i himmelriket (bröllopsfesten).

I den Syrisk Ortodoxa Kyrkan firar vi något som heter Nahire (det betyder ljus). Nahire firas för att vi ska stå förberedda. Vi är bjudna till festen (himmelriket) och vi väntar på brudgummen (Jesus) och Hans ankomst (domedagen) Den firar vi samma dag som Palmsöndagen men på kvällen. Efter Guds tjänsten börjar Hasho (Stilla veckan). Den veckan då vi faktiskt ska ägna vår uppmärksamhet åt Herren och den lidelsen Han gick igenom för vår skull.



Här är ett klipp från Nahire i vår kyrka som var för två dagar sen. Man släcker ljusen och alla tänder ett levande ljus.
Prästen står på knä framför altaret som är igendraget och ber med korset i sin hand att Jesus ska öppna Hans förbarmande portar åt alla Hans tjänare. Altaret symboliserar himmelriket, därför att är draperiet igendraget för himmelriketsportar har inte öppnats än.

 Många av hymnerna som sjungs under Nahire handlar om just att Herren ska öppna portarna åt oss.
Den hymnen (Al Haw Taraåk) som står på projektorn handlar om det och den sjunger vi sex gånger.
Nahire är väldigt känslomässig och många sörjer från hela hjärtat. Vad gör vi här, vi tillhör inte världen. Vi längtar efter Jesus återkomst men hur många av oss kan möta honom egentligen? Borde vi inte först göra oss redo för det eviga livet?