Idag gjorde jag en god gärning.
Jag syndar tusen gånger mer.
Men idag gjorde jag en god gärning.
Och ni anar inte hur svårt det är att inte tala om om denna goda gärning till sina vänner.
Jag vill inte berätta om den för jag vill inte samla skatter på jorden, utan i himlen
På jorden får jag beröm, jag kommer få höra hur god jag är. Men det är jag inte riktigt ute efter samtidigt brottas jag med att hålla mina läppar stängda.
Är det någon som förstår mig och kämpar mot samma sak?

Under min vistelse i Syrien försökte jag fasta från talet. Jag tänkte att jag kunde prova att inte säga ett ord på 15 minuter. Jag blev så fruktansvärt ledsen på mig själv, jag höll fastan i mindre än fem minuter! Min mamma höll samma slags fasta när hon besökte Jerusalem och det gjorde så att hon fick vara med om ett mirakel!

H-O-P-P-L-Ö-S-!