Teologiska veckoslutskursen var jättehärlig. Tack för att jag fick närvara och möta så fina ungdomar.
Dagarna var fyllda med kunskap och kvällarna håller jag nära mitt hjärta. Vi satt runt i en cirkel på golvet och pratade, sjöng, läste ur Bibeln och skrattade oavbrutet.
  Tre dagar. Himmelskt.
Det var alltid fullt upp och mycket skulle hinnas med på kort tid men jag fick tid för att ta en kort promenad och rensa mina tankar.
Jag och kusin pratade om gåvor, hon hade fått reda på hennes gåva men jag kände att jag inte riktigt visste min.
Jag tog som sagt en promenad och då kom det upp många tankar om hur mycket Du givit mig:

Käre Gud
Du har skänkt mig två ben för att jag ska kunna ställa mig upp efter mitt fall.
Du har skänkt mig två fötter för att stå stadigt.
Du har skänkt mig tio tår för att jag ska få möjlighet att vandra vidare på Din väg.

Du har skänkt mig två öron och en tunga för att vara snabb till att höra men sen till att tala.
Du har skänkt mig en mun för att sprida Ditt Ord och två läppar för att smaka på Din härlighet.
Du har skänkt mig två ögon för att se och vittna om Din skapelse och existens.
Du har skänkt mig en hjärna för att tänka och reflektera om Din storhet.
Du har skänkt mig ett hjärta för att känna Din kärlek och ständigt leva i Din frid.
Du har skänkt mig axlar för att jag ska orka bära min ryggsäck som är full med motgång och synder men Du har också skänkt mig två händer för att jag ska överlämna dem till Dig.
Du har skänkt mig två armar för att ta emot Din Ande men också mina syskon i Kristus då dem söker hjälp av en syster i Kristus.

Du har skänkt mig en rygg och nacke för att vända mig mot synden och allt som jagar mig.
Men jag kan inte ställa mig upp utan de ben Du har givit mig och inte heller växa i mig själv utan Din Ande.
Tillsammans har Du skänkt mig det finaste av allt som jag säkerligen vet är min gåva:
Tio fingrar, var av tre fingrar håller i ett skrivdon och formar bokstäver direkt ur Din mun.
Hälsningar, Ditt barn