Svar: Åkalla mig!
Mitt barn,
Lyssna! Jag säger ju själv: "Åkalla mig i nöden så vill JAG hjälpa dig och du ska prisa Mig" (Ps 50:15).
Det pågår ett krig. Fienden använder listigt alla snaror och pilar.
Håll ut, ty du tillhör det Goda.
Jag känner din oro - var inte orolig, Jag, din Fader är alltid med dig. Men jag låter mig själv inte alltid förnimmas. Det sker endast när ditt hjärta är stilla, när alla dina sinnen är stilla och har kommit till ro.
Min lust är att vara bland människors barn, (Ords 8:31).
Mitt paradis finner jag i människans hjärta. Jag älskar dig, Min glädje är att vara hos dig: må din glädje vara att förbli hos mig och tillbringa hela ditt liv i sällskap med mig. Så som du hoppas på att få leva i evighet med Mig så hoppas jag lika mycket att din längtan och strävan är målet.
Jag älskar att du har gjort det till vana att prata med mig, du är på rätt väg. Jag begär inte att du ska försumma dina dagliga göromål, utan helt enkelt att du ska göra för Mig det som du vid varje tillfälle gör för dem som älskar dig och som du älskar.
Du ska veta att det inte finns någon portvakt som släpper in dem som vill tala med Mig: Jag vill istället att du umgås med Mig på ett förtroligt sätt. Samtala med Mig om dina sysslor, dina planer, dina smärtor, dina farhågor, ja, om allt som intresserar dig. Gör det med ett tillitsfullt hjärta, ty Jag har inte för vana att tala med den själ som inte talar med Mig.
Hälsningar, Din himmelska Fader
(Den underbara vägen)
Kommentarer från er söta läsare.It's true this war between good and evil has been going on a long, long time.
Men svåra tider är inget nytt för den mänskliga familjen. Uppenbarelseboken lär oss att ”en strid uppstod i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred,
men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen.
Och den store draken, den gamle ormen, som kallas Djävul och Satan, han som bedrar hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom”. (Upp 12:7–9)
Det måste ha varit en svår tid. Den Allsmäktige mätte sina krafter med gryningens son. Vi var där när detta hände. Det måste ha varit en fasansfull strid, med en storslagen triumferande seger.
Om denna fruktansvärda tid sade Herren till Job ur stormvinden:
”Var fanns du när jag lade jordens grund? …
Medan morgonstjärnorna tillsammans sjöng och alla Guds söner ropade av glädje?” (Job 38:4, 7)
Så varför var vi glada? Jag tror att det var därför att det goda hade segrat över det onda och att hela den mänskliga familjen stod på Herrens sida. Vi vände motståndaren ryggen och lierade oss med Guds styrkor, och dessa styrkor segrade.
Men när vi nu en gång har fattat detta beslut, varför måste vi då efter vår födelse till jordelivet fatta det om och om igen?
Jag kan inte förstå varför så många under sitt liv sviker det beslut de fattade under den stora striden i himlen.
God bless you Gabriella in your righteous desire to follow the example of the Savior. He is the light that will guide you in this battle between good and evil.
Visit here to view the complete talk I quoted from:
http://lds.org/conference/talk/display/0,5232,23-16-456-28,00.html