Jag har som de flesta vet massor av citat som jag samlat på mig i flera år nu.
Jag försöker publicera så många som möjligt här eftersom att det fanns en efterfråga.

På de flesta citat kan jag skriva ut källa men på en del har jag ingen aning om vem som sagt eller vart jag fått tag på citatet. Hoppas det går ändå!

Hej, fina vänner!


Jag tänkte tipsa om en bokserie som Peter Halldorf har skrivit. Serien heter "En liten vägledning till..."
Jag har nästan läst alla och böckerna häftade som man kan ha med i väskan eller fickan.

Peter Halldorf är inte bara författare utan han är även pastor och redaktör för tidskriften Pilgrim.
Böckerna är bara på några sidor men fyllda med visdom och citat.

Stockholms Stadsbibliotek har ett jättebra utbud av hans böcker (och fler därtill), annars hittar man böckerna till bra priser på Bokus.

Serieböckerna som kostas strax under femtiokronor är perfekt att ge bort i present till någon du tycker om. 

David hade levt större delen av sitt liv i Indien, där han hade blivit god vän med pärlfiskaren Rambhau. De två vännerna samtalade ofta om den kristna tron, eftersom David var kristen.
Rambhau var mycket intresserad men tyckte att kristendomen hade för lättvindiga svar.

"Er väg till himlen är för enkel. Om jag skulle komma till himlen utan att behöva arbeta för det skulle jag känna mig som en tiggare som var där på nåder. Jag vill vara värdig min plats i himmelriket. Jag vill förtjäna min plats."

Ingenting David sa kunde få Rambhau att ändra inställning, men åren passerade och David och Rambhau förblev goda vänner. Så en dag kom Rambhau och knackade på hos David.

"Jag har något viktigt att berätta för dig", sa Rambhau. "Imorgon kommer jag att ge mig av på en lång resa till Delhi. Jag har bestämt mig för att gå dit på mina bara knän. Det kommer att visa Gud att jag menar allvar, att jag verkligen vill förtjäna en plats i hans rike."

"Har du blivit galen?" utropade David. "Det är ju mer än femtio mil till Delhi! Dina knän kommer att vara sönderskrapade långt innan du har kommit till Bombay!"

"Käre vän, du har varit ett stöd för mig i många svåra stunder, och jag har satt stort värde på våra samtal o de heliga tingen", svarade Rambhau. "Men försök inte övertala mig att avstå från den här resan. Det kommer att vara värt allt lidande när den Evige ger mig min belöning. Men jag är inte säker på att jag kommer återvända hem från resan, och därför är det någonting jag vill visa dig."

Rambhau plockade fram en utsökt vacker ask. När han öppnade locket fick David se den vackraste pärla i hela sitt liv.

"Jag har aldrig berättat för dig att jag hade en son", sa Rambhau med tårar i ögonen. "Också han var en pärlfiskare - en långt bättre pärlfiskare än jag någonsin varit. Hans livsdröm var att hitta den perfekta pärlan, och det gjorde han... Pärlan som du ser han är absolut felfri. Men han hade varit för djupt ner, för länge, i jakten på pärlan. Den här pärlan kostade honom hans liv. Han dog bara ett par dagar efter att han hade funnit den. Detta är mitt absolut värdefullaste ägodel. Jag vill att du ska ha den som minne av vår vänskap."

David satt tyst och funderade över vännens ord. Sedan tog han Rambhau händer.
"Rambhau, pärlan är helt fantastisk. Jag betalar gärna 10 000 dollar för den."

"Vad menar du?" frågade Rambhau. "Jag vill inte sälja pärlan till dig. Det är en gåva från mig till dig!"

"Ja, men jag kan omöjligt ta emot något så värdefullt", svarade David. "Det skulle inte kännas rätt. Lår mig få betala dig 10 000 dollar."

Rambhau stirrade upprört på sin vän. Vad menade David med att förolämpa honom på det viset?

"David, den här pärlan är det dyrbaraste jag har. Men det beror inte på pärlans värde i pengar. Förstår du inte att den här pärlan skulle inbringa 1000 000-tals dollar om jag ville sälja den? Nej, pärlan är dyrbar för mig därför att min son gav sitt liv för att finna den. Jag kan inte sälja den till dig, men jag vill ge den till dig. Snälla, ta emot den som en symbol för hur mycket jag uppskattar dig och vår vänskap."

"Förstår du då inte?" sa David stilla. "Gud erbjuder dig frälsningen som en gåva. Den är så värdefull att ingen människa någonsin kan göra sig förtjänt av den. Om du så gjorde 10 000 pilgrimsfärder, skulle du aldrig kunna köpa dig en plats i himmelriket. Allt du kan göra är att ta emot den, som ett tecken på att  Gud älskar dig som sitt eget barn."

(Källa: Alltid älskad 2) 

Min himmelska Fader,

min käre Gud , det är svårt att bli en kristen, men det är lika svårt att bli bevarad som kristen.
Jag märker ständigt och jämt till min smärta att kraften försvagas, att kärleken kallnar och att hjärat inte längre håller så fast vid Frälsaren.

Min Gud och Fader, endast du är den som kan hjälpa mig mot det onda och som kan bevara mig i tron, och du vill det.

Hör den bön som Frälsaren ber för mig och tillåt inte någonting att rycka mig ur Hans hand.
Låt ingenting bli mig så angeläget som att bevara din gemenskap. Jag kan inte själv se allt som hotar mitt trosliv, men du min Gud ser det, du känner ju mig.

Det är så underligt Herre, att mitt hjärta ska vara så trögt att lyda din kallelse.
Hjälp mig för Jesu Kristi skull.

Du vill, Herre. Låt det bli så i mitt hjärta, att även jag vill.

Amen.

Hälsningar, din syndiga dotter.

För ett par månader sedan sände SVT Play en dokumentär som handlade om det armeniska folkmordet.
Jag hittade dokumentären på Youtube.

Välgjord och jordnära. Jag rekommenderar alla att se den!

Jag är tacksam:

för att jag måste städa efter en fest –
det betyder att jag har vänner

för skatterna jag betalar –
det betyder att jag har ett jobb

för att kläderna är lite trånga –
det betyder att jag har mat på bordet

för att gräsmattan behöver klippas, fönster tvättas och hängrännorna renas –
det innebär att jag har ett eget hem

för skuggan som bevakar mitt arbete –
det betyder att jag är ute i solen

för alla klagomål på politiker –
det betyder att vi har fri yttranderätt

för att parkeringsplatsen är längst bort –
det betyder att jag har råd att ha bil

för mina höga elräkning –
den betyder att jag har det varmt

för kvinnan bredvid mig som sjänger falskt –
det betyder att jag kan höra

för tvätthögen på bordet –
det betyder att jag har kläder att ta på mig

för trötthet och värkande i muskler i slutet av dagen –
det innebär att jag har kunnat arbetet hårt

för väcarklockan som ringer på morgonen –
det innebär att jag får leva en dag till!


(Ur: Det är aldrig kört!)

Gå vid min sida,
visa mig vägen.
Gå vid min sida,
styr även stegen.

Jag famlar i dimman,
är otrygg ibland,
såras av törnen,
söker en hamn.

Gå vid min sida,
visa mig vägen.
Gå vid min sida,
styr även stegen.

Om dimman än lättar
och vägen jag ser:
Bliv kvar vid min sida
är bönen jag ber.

(Källa: Alltid älskad 2)